Laddningstid = batterikapacitet / laddningseffekt

Laddningstiden för nya energifordon beror främst på fordonets batterikapacitet och laddningshögens laddningseffekt. Ju större batterikapacitet, desto starkare batterilivslängd och desto längre laddningstid krävs. Specifikt är enheten för batterikapacitet kWh och 1kWh är en kilowattimme el. Laddningseffekten i laddhögen motsvarar hur många kilowattimmar el som kan laddas på en timme. Ju högre laddningseffekt, desto snabbare laddningshastighet och desto kortare laddningstid krävs. Helst kan den ungefärliga laddningstiden beräknas genom att dividera batterikapaciteten med laddningseffekten.

I dagsläget är de vanligaste offentliga laddningshögarna DC "snabbladdning", och laddningseffekten är mestadels 120kW eller 180kW, vilket gör att laddningshögen kan ladda bilen 120 kWh eller 180 kWh i timmen. Hemladdningshögarna är främst AC-laddningshögar, vilket är vad vi brukar förstå som "slow charging", som kan ladda upp till 7 kWh el för nya energifordon på en timme. Om man tar Tesla modell 3 som ett exempel, är dess elektriska kapacitet 50 kWh (50 kWh), och det tar cirka 7 timmar att ladda från 0 % till 100 % vid märkspänning (50÷7=7,1). Men med tanke på påverkan av den faktiska laddningsmiljöns temperatur som sträng kyla och värme, kommer tiden som krävs för full laddning också att variera, och avvikelsen är cirka 2 timmar.